inspiration är allt.
nu börjar det smälta in,
kunskapen om hur man undviker den mentala svackan
när säsongen tagit slut och
grundträningen gör entré.

Lugnt distanspass
effektivitets träning: trampa 4x1min på varje ben,
utspritt under hela passet

puls zon: 55-65%

puls:

medel: 58%
max: 66%

Med träning kommer färdighet, så öva – öva för glatta livet!
Fjärde dagen med det nya programmet och jag känner en enorm glädje och tacksamhet. Glädje för att kroppen fortsätter svara på träningen och för att det nya programmet gör mig starkare. Tacksamhet för att jag har fått det här fantastiska upplägget. Det är som gjutet efter mig och det faktum att jag nästan varje månad får ett nytt gör att inspirationen inte försvinner. Den är påtaglig hela tiden. Även i mörka och gråa årstider som nu då jag annars inte brukade göra annat än att längta efter soliga varma sommardagar.

Lugn distans var det nu på eftermiddagen/kvällen. Lugnt. Förr hade jag krossat pulsen ändå och kört på. Gått all in men på fel sätt. Kort sagt, jag hade kört över min kropp. Men nu, med lärdom och träning så förstår jag vikten av även de lugna passen. Och återhämtningspassen. Utan dem får ju kroppen inte tid att bygga upp sig. Så lätt i teorin men ibland så svårt att förstå i praktiken. Men nu förstår jag och sakta men säkert lär jag mig att njuta av lugna pass och återhämtningspass. Helt enkelt, att anpassa mig efter puls zonerna som ska hållas och anse att ”krossa” och ”förskjuta gränser” inte bara handlar om att ha hög puls och cykla fort. Utan även, och minst lika mycket, hålla sig till vad som är rätt för just det specifika passet.
Eftermiddagen/kvällens distans blev skönt. Inte galet trött som efter tröskel eller intervallpass. Utan härligt och skönt trött. Musklerna känns behagliga och efter morgondagens pass kommer de vara galet taggade på 3 dagar med olika varianter av intervaller. Och det är ju så det ska vara! Då ska jag vara pigg, alert, påhugget och fylld av jävlar anamma för att pressa hjärtat och pulsen. Och så sakteligen känner jag hur musklerna sakta samlar kraft och snart kommer vibrera så där härligt som de gör när de är maxade av energi och jävlar anamma. Jag är stark!