Idrottens spegel på personligheten
det handlar om passion.
att tillägna något hela ens liv under flera år.
i medgång såväl som motgång.
och främst,
att alltid hitta tillbaka efter motgång.
Hur annorlunda det hade varit vet jag inte, men jag vet att det hade varit annorlunda. Inte bara livet utan även jag. Kanske hade allting varit på ett helt annat sätt.
Om hur idrotten påverkar en individ och hela dens liv.
Jag hade, helt säkert, inte varit lika förälskad i mjölksyra och mängder av svett om jag inte hade idrottat. Jag hade, helt säkert, inte varit lika disciplinerad om jag inte hade idrottat. Jag hade, helt säkert, inte älskat fartvinden om jag inte hade idrottat. Jag hade, helt säkert, inte haft samma självförtroende om jag inte hade idrottat. Jag hade, helt säkert, inte varit den jag är idag om jag inte hade idrottat.
Jag brinner för idrotten och främst för cykling. I alla olika slag, backar och berg, slätta och raksträckor. Utföra det själv och att få andra till att göra detsamma. För mig handlar det om att via idrotten känna glädje, styrka och gemenskap men även att sprida min kärlek till idrotten vidare. Få vara en av många som sår ett frö hos någon annan som gör att den personen inom sin tid börjar idrotta. Men även en egen resa för mig själv och en upptäcktsfärd om hur andra påverkas av idrotten. Jag utvecklas fysiskt såväl som psykiskt. På ett rätt brutalt sätt. Den enorma träningsmängden som man utsätter sig för tar på två sätt. Ett positivt och ett negativt. I medgång och i motgång. Fysiken utvecklas och jag blir starkare i medgång. Men i motgång bryts kroppen ner, sjukdomar och skador blir efterföljande faktorer. Psyket utvecklas och jag blir psykiskt starkare i medgång. Men i motgång bryts psyket ner, brist på inspiration och brist på mental styrka blir huvudsakliga efterföljande faktorer.
Av medgång. Av motgång. Av medgång och av motgång lär jag mig. Erfarenheterna växer och ryggsäcken blir större och större. När liknande situationer uppstår inom idrotten har jag en grund att st på för at hantera vad som sker. men idrotten speglar även mitt privata. Det jag lär mig inom idrotten tar jag med ini mitt privata liv och tvärt om. Det jag lär i itmt privata liv tar jag med mig in i mitt idrottsliga liv. Idrotten spelgar sig genom en två vägsgång där det handlar om tt ge och ta, växa och lära.
Summan av kardemumman. Jag vore inte den jag är utan idrotten. Varken som idrottare eller privat. All mängd av timmar och slit, träning och jävlar anamma så blir allt till ett paket. Ett paketerat format av en individ, jag, där idrotten är vad som påverkar mig mest.


2011.12.13 - Hockeyfrugan
Precis! Men tyvärr finns det korkade individer som inte tycker att alla människor är lika värda. Kunskapsbrist skulle jag vilja kalla det.