med tiden lär man sig att hantera
smärtan och blunda för den när det krävs.
annars ligger man på backen efteråt och kvider
samtidigt som tårarna sprutar.

Återhämtningspass
effektivitets träning: trampa 4x1min på varje ben,
utspritt under hela passet

+ bålstabilitet

puls zon: <60%

puls:

medel: 56%
max: 63%

I sin helhet handlar det om att bli så uthållig som möjligt.
Återhämtningspass är sega. Ibland lätt långtråkiga. Ibland gör dem mig galet rastlösa. Eller ja, det var så det var. Förut. Innan jag bytte taktik om träningsprogram. Nu, eller i varje fall snart, är återhämtningspass givande. Ibland lätt roliga. Ibland gör dem mig galet glad. För det mesta är det så nu, men inte alltid. Så långt har jag inte kommit. Men jag har, som ett av målen under den här grundträningen, att lära mig gilla återhämtningspass. Och, kanske främst, att faktiskt göra dem all in. Med rätt puls zon och inte gå över. I det här fallet handlar det inte om att gå all in = pressa hjärtat, utan i det här fallet handlar det om att ta det lugnt. Andas lugna fina andetag och bygga upp kroppen igen efter två dagar med långa distanspass. För att, efter återhämtningspasset är gjort och en ny dag kommer, få kötta intervaller av olika typer i 3 hela dagar.

Imorgon, lördag, väntar det tröskelträning 3x20min. På söndag väntar det syreupptag 4x4min och på måndag väntar tröskel&styrkeintervaller. Belöning? Ja. Efter att i två hela dagar kört lugnt. Det låter nog sjukt, att se intervaller som en belöning men det är ju dem jag gillar. Att pressa hjärtat, lungorna, musklerna och det mental till sitt yttersta. Att testa gränserna och förflytta dem, att krossa barriärer och nå till nya höjder. Jag längtar till morgondagen. God natt!