Januari blev boxningens månad.
Jag tränade boxning 2ggr/v och njöt av varje slag som jag kontrollerat och starkt fick slå.
En känslosam upplevelse som gav både energi och mersmak!
Av inspiration från Rocky lyssnade jag på: Eye of the tiger

Februari blev mysets månad.
Jag knallade runt i Kungsträdgården, lyssnade på ljuv musik och såg barn som lärde sig åka skridskor.
Mössa och vantar blev ett måste i den stränga kylan och värmande fika
på Vetekatten blev obligatoriskt.
Av inspiration från den vackraste staden lyssnade jag på: Stockholm by morning

Mars blev beslutens månad.
Längtan efter universitetsstudier tog över och jag botaniserade i den tjocka
katalogen över program och kurser runt om i Sverige.
Valet landade på GIH och en fristående grundkurs i ämnet idrott.
Av inspiration från beslutet lyssnade jag lite motsägelsefullt på: Another brick in the wall

April blev kärlekens månad.
Aldrig hade kärleken varit så närvarande som då.
Varma kramar fyllda av stryka och godnattvisor med trygghetens röst
blev vad april för det mesta handlade om.
Av inspiration från kärleken lyssnade jag på: Kärleksvisan

Maj blev upptäckternas månad.
Linnéa och jag inledde en liten onsdagstradition då vi cyklade på nya vägar
och jag fick nya favorit rundor.  Dessutom förgylldes de där onsdagarna med
en hel rad av spännande och annorlunda upplevelser.
Av inspiration från alla nya vägar lyssnade jag på: Where the streets have no name

Juni blev frihetens månad.
Efter enorma mängder cykling och skivstänger och vikter och löparskor
så packade jag en väska och gömde mig i Göteborg tillsammans
med bästa Sofia. Under 3 dagar njöt vi av livet, hade klänningar och smink och bara levde.
Av inspiration till friheten lyssnade jag på: We can go anywhere

Juli blev propp månad.
Dagarna var fyllda från morgon till kvällen och det fanns
knappt tid för att hinna andas. Men när det blev en dryg veckas tid för andrum
och semester packade jag återigen ihop mitt pick och pack. Åkte till Grebbestad och lärde mig ro.
Av inspiration till dagarna i Grebbestad lyssnade jag på: Den jeg er

Augusti blev skolans start månad.
Och så kom kartongerna från Bokus och Adlibris. Kurslitteraturen gjorde
entré och jag njöt av att äntligen få börja på universitetet.
Med en kort sammanfattning, livet på GIH var en ren paradis dröm!
Av inspiration till paradiset lyssnade jag på: Underbart

September blev cyklarnas månad.
Det var cykling konstant. Cykling och skola under 30 dagar. Något annat fick inte plats.
Jag cyklade och så såg jag på VM. Skrek mig hes av hejarop och
hoppade upp och ner av glädje när Cavendish vann linjeloppet.
Av inspiration från Cavendish lyssnade jag på: This heart attack

Oktober blev körkortets månad.
Efter att ha nött övningsprov ut och övningsprov in så blev det dax för
teroriprov den 3/10 som jag klarade med bravur. Men nerovisiteten steg och den 10/10
kunde jag knappt stå eller prata. Dax för uppkörning.
Men även det gick med bravur och körkortet blev mitt!
Av inspiration från bilar och brum lyssnade jag på: Flickor bak i bilen

November blev inspirationens månad.
Efter att under oktober haft 4 veckors vila och träningsuppehåll blev det i november
till att dra igång grundträningen. Pressat program som först kändes okej, som byttes ut och
ersattes av ren och skär inspiration och glädje.
Av inspiration från inspirationen lyssnade jag på: Walking on sunshine

December blev kalasens månad.
20 år fyllda! Och två kalas på det. Min födelsedag firades med pompa och ståt.
Kunde knappt förstå det när den 3/12 kom men jo visst kunde
jag titulera mig som 20 åring.
Av inspiration från min egna födelsedag lyssnade jag på: Birthday

nu ser jag framemot ett 2012 som
jag vet kommer signeras av
cykling, inspiration, glädje och störst av allt är kärleken!

5 kommentarer 2011.12.31

kvalité framför kvantitet,
speciellt när det gäller bålstabilitet.
jag ska bli starkare, helt sjukt
mycket starkare.

till er som har en iPhone: skaffa NIKE TRAINING CLUB!

15min bålstabilitet á la Nike och det kommer ge resultat! Var så säker! Körde igenom första 15min nu på kvällen efter cyklingen och visst, några resultat syns ju inte så här fort, men känslan var riktigt bra. Som jag skrev för några dagar sedan så blev jag rekommenderad att ladda ner appen Nike training club och blev positivt överraskad. Det verkar vara fantastiska övningar av högsta kvalité. Och idag fick jag bevisen. Det träningsprogrammet jag körde AB BURNER är som en slags intervallträning. 5 övningar som är 30 sekunder-1min, och efter 5 övningar är det 30 sekunder vila och så börjar det om, 3 gånger görs övningarna. Så 15st sammanlagt.

I AB BURNER är det de här 5 övningarna som utförs:

• Toe touches med medicinboll

• Russian twist med medicinboll

• Plank på tå med raka armar

• Modified side plank

• Crazy ivans

1 kommentar 2011.12.30

90 min där musklerna
bara brinner.
kan det bli bättre än så?

Fysträning – 90min

puls:

medel: 53%
max: 72%

för program, klicka HÄR!

Hårt arbete ger inspiration som i sin tur ger mersmak.
Klockan 7.44 ringde iPhonen som en galning – VÄCKNING! Och det var en väckning utan dess like. Först trodde jag att det faktiskt ringde så jag studsade upp likt en kanin, slog knät i sänggaveln och kved lite. Men så insåg jag att det bara var väckningssignalen. Då svor jag lite, stängde av och lade mig i sängen igen, läste lite i en av julens julklapp, ”Vägar till visdom” skriven av underbaraste Stefan Einhorn. Och där låg jag och hade det mysigt tills klockan blev i runda slängar 8.38 då jag klev upp och gjorde i ordning en brakfrukost á la Matilda. Klockan 9.04 var jag proppmätt och ombytt men hade glömt ladda över gamla pulser så i all hast gjorde jag det. Så blev klockan 9.14 och jag hoppade upp på cykeln för att surfa till gymmet. Och vilken underbar medvind det var! Det gick susande fort till gymmet och 9.23 stod jag på löpbandet. Och i gymmet grottande med vikter, skivstånger, TRX band och pilatesbollar blev jag kvar tillsammans med fina Henrik till klockan visade 12.09 då jag snodde åt mig några rosa minuter med bästa Malin.

”…I en värld utan visdom överlever ingen…”

fundera på de ovanstående orden så ska jag göra det samma under
kvällens cykelpass!

1 kommentar 2011.12.30

äta, vila, träna, sova
kärlek, närhet, omtanke
glädje, skratt
fysik och psyke
och att våga känna inåt

Lyssna inåt, följ din magkänsla och tro på dig själv.
Våga vara annorlunda – det är modigt.
Och gå dina egna vägar.
Du är unik och därför är du värdefull.

Det finns inget recept att följa men det finns nycklar att använda.
Rätt och fel. Fel och rätt. En jakt på den optimala kroppen, prestationer, framgång och ett sunt leverne. Vi människor i dagens samhälle strävar efter flera olika saker. Vi vill prestera och nå framgång, samtidigt vill vi leva sunt och må bra i själen och psyke. Vi första anblicken skulle man lätt kunna säga att det är saker som krockar med varandra. Men vid en närmare anblick så hör dem ihop. Och alla grundas på olika nycklar.
Vi alla är unika, har olika kroppar, olika erfarenheter och olika mål. Vi är vi, du är du och jag är jag. Därför är det svårt att komma med ett enda recept som passar alla. Det går inte. För vissa fungerar det på ett sätt och för andra på ett annat.

• Alla vet vi att träning och sund mat är viktigt för att få en bra kropp. Men vad är ”rätt”? Vissa ”experter” rekommenderar en viss typ av träning och mat och andra ”experter” rekommenderar något annat. Som nybörjare kan det vara oerhört svårt att få en bra grund att stå på och främst, att veta vad som passar en själv bäst.

• Likaså vet vi att vila och sömn är oerhört viktigt. Dels är det då kroppen återhämtar sig och bygger upp sig, men det är även under nattens timmar som kroppen, både fysiskt och psykiskt, får bearbeta vad vi har varit med om under dagen. Och då återstår frågorna, hur mycket ska man vila? Hur vilar man effektivt om man har knappt om tid? Hur många timmar per natt ska man sova? Att hitta rätt här kan för den ovana vara en ren djungel.

• Kärlek, närhet och omtanke är vi beroende av. Alla vet vi hur skönt det känns att få den där varma mjuka kramen när allt runt omkring är stressigt och alla vet vi hur värmande i själen det är att få några påminnande ord om hur värdefulla just vi är. Men varför glömmer vi då bort att prioritera det? Och varför är det just de här sakerna vi väljer bort när allt annat anses viktigare?

• Det där bubblande skrattet i magen och ömma kinder efter att ha gått runt en hel dag med ett stort leende på läpparna. Finns det något bättre? Vi alla älskar att skratta och känna glädje men ändå behåller vi oftast fokus på det dåliga och negativa. Varför gör vi så och vad kan vi fokusera på för att istället se det som är bra och positivt?

• Fysik och psyke hänger ihop. Den matematiken är enkel för en del medan den är svår för andra. Hur stor del spelar det fysiska in på det psykiska och vice versa? Och kan vi klara av att leva med enbart det ena eller det andra eller är det då den negativa spiralen tar sin början?

Jag kommer här på min hemsida dela med mig av vad som har fungerat och fungerar för mig. Det handlar inte om vad som är rätt eller fel, eller om att jag ska leverera ett recept som passar alla. För jag tror inte att det finns exakta rätt eller fel eller ett unikt recept. Men å andra sidan så tror jag att vissa saker är mer generella än andra. Min tanke med inlägg om det här är att delge er vad jag tror på och vad som fungerar för mig. Om hur jag väljer för att fortsätta min jakt på en optimal kropp. Och i min mening så handlar en optimal kropp både om fysik och psyke, om prestationer inom idrott såväl som skola, arbete och privatliv, om sömn och vila, att känna och ge kärlek, närhet och omtanke, att finna ro i själen och skratta och känna glädje. Men mitt i det här så handlar det även om att våga känna inåt. Att ibland tillåta sig att känna sorg, saknad och nedstämdhet. För allt hänger ihop. Något som vi aldrig får glömma bort är att vi är unika och individer. Det som fungerar för mig kanske inte fungerar för dig, men mitt sätt kanske kan väcka tankar och funderingar hos dig.

jag hoppas att kommande inlägg
inom det här området kommer väcka tankar och funderingar,
inspirera och vara till glädje att läsa!

3 kommentarer 2011.12.29

ingenting är perfekt,
allt kan utvecklas, förbättras
och förgyllas med inspiration!

lite inspiration slår aldrig fel!

Efter de 2 återhämtningspassen som jag kör varje vecka väntar 15min bålstabilitet. Hittills har jag kört med fria vikter, pilatesbollar och min egna kropp – typ funktionell träning. Och inget fel på det! Definitivt inte. Jag har älskat det upplägget och det har gett galet mycket. Men så blev jag rekommenderad att ladda ner appen Nike Training Club. Och så hamnade jag i inspirationens himmelrike! I den appen bjuder Nike på flera olika varierande träningspass, korta som långa, intervaller och utan intervaller. Och ett av träningspassen jag hittade heter ”AB BURNER” och är precis 15min långt. Det innehåller 15 övningar som är mellan 30 sekunder och 1min långa. Alltså helt perfekt!
På fredag efter återhämtningspasset ska jag köra igenom det för första gången och jag tror att med disciplin och glädje kommer det bli 15 mycket givande minuter.

Kommentera 2011.12.29

slag laddade av känslor.
och energi i retur.

KI BOX – 70min

Hoppet är det sista som överger mig, längst in i hjärtat finns det alltid lite kvar.
Att mata slag. Raka, krokar. Att sparka. Kickar och grensparkar.
Tisdag och det står egentligen återhämtning + bålstabilitet på mitt program. Men det blev inte så, långtifrån. Istället köttade jag sönder i morse på gymmet med vikter och skivstänger. Grottade ner mig i TRX och pilatesbollar. Det handlade om att slå ihjäl lite tid och låta timmarna ticka på snabbare än kvickt. Jag blev kvar på gymmet i över 2 timmar. Varför? För kl. 13 publicerades antagningsbesked och urval 2 till universitetet i vår. Ena halvan av mig ville inget hellre än att klockan skulle bli 13 men den andra halvan tvärvägrade. Den ville inte hem och den vill definitivt inte att klockan skulle bli 13. Därför struntade jag i träningsprogrammet och gick efter mina känslor. Lyssnade inåt, bejakade mig själv och lät hjärtat få styra.

Jag tror, och det här är rena spekulationer. Men jag tror att när man inte kan ha kontroll över det man allra helst vill ha kontroll över så tar man kontroll över det man kan. Försöker greppa och ha kontroll över minsta lilla så länge man i varje fall har lite kontroll. Kanske är det en ren överlevnadsinstinkt eller kanske är det något vi med hög prestationsvilja delar. Kanske skulle någon säga att det handlar om prestationsångest, om en rädsla för att misslyckas. Men jag skulle vilja kalla det för att finna lite ro när det runt om saknar en fast grund.

Och så blev kl. 13. Den blev 13 och antagningsbeskedet publicerades. Urval 2 kom och jag fick mig en besvikelse i ett fint paket. Pang bom! En motgång. Förnuftet försvann och besvikelsen ersatte. Ett misslyckande. Prestationsångesten kom flygande. Tomheten stod som näste man på tur. Sedan kom kvällen och jag bytte om till träningskläder och surfade i väg till Friskis. 70min KI BOX. Och där matade jag slag och sparkade. Ett slag för varje känsla. Nu är förnuftet tillbaka och hoppet starkast. På något sätt kommer det här lösa sig, jag bara vet det.

4 kommentarer 2011.12.27

och så kom den till slut, alla cyklisters favorit högtid. Hjulen.

Till er ALLA från mig,

3 kommentarer 2011.12.24

med vilja kommer man långt,
men med envishet kommer man längre.
jag ska komma längst.

Slutade med 80kg i benböj och kände hur världen gungade.
9.30 i morse ställde jag mig på löpbandet och gick i en hejdundrande fart. Min vän Henrik och jag hade bestämt träff på gymmet för att kötta sönder bland vikter, skrivstänger, pilatesbollar och TRX. Och visst köttade vi sönder. Kanske till och med lite för hårt på vissa övningar. Fredag idag och vanligtvis är det återhämtningsdag. Men imorgon är det julafton och jag har lovat mig själv att ett träningspass räcker då. Så lördagspassen blev till fredagspassen. Hur smart det nu var på en skala från 1-2 låter jag vara osagt. Men ja, vi följde mitt program – som ni kan hitta HÄR – och ökade på vikterna lite. Jag tog 50kg i marklyft istället för 45kg som ett exempel. Och på magövningarna ska numer 2st TRX övningar läggas till. Det går framåt och det börjar synas!

Fysträning – 90min

puls:

medel: 56%
max: 75%

Tröskel träning
3x20min med 10min vila mellan varje

puls zon: 80-90%

puls tröskel 1:
medel: 84%
max:88%

puls tröskel 2:
medel: 86%
max: 87%

puls tröskel 3:
medel: 88%
max: 94%

Resultatet blev att jag just nu knappt vet vad jag heter.
16.30 på eftermiddagen idag blev det tröskelträning. Tröskelträning efter 90min fysträning på förmiddagen brukar gå bra, till och med grymt bra. Och till en början vara rätt behagligt. Men idag var det inte behagligt. Inte ens första 20 minuterna. Det var plågsamt från början till slut och dagens tröskelträning handlade inte om tröskelträning utan om att hitta all vilja som existerar på den här planeten tillsammans med all envishet som existerar i det här universumet. Annars så förbannade jag mest mig själv under eftermiddagens tröskelpass. Svor och hade mig inombords för att jag flyttade morgondagens pass till idag. Och just nu, just nu vet jag knappt vad jag heter och sover nästan när jag sitter och skriver det här. Tagit ut mig ordentligt idag? Ja, jag skulle nog kunna påstå det med god marginal!

2 kommentarer 2011.12.24

om hela världen kunde förstå.
även ni som inte tränar.
då skulle ni träna.
för glädjen och passionen är evig.
likt en förälskelse som aldrig tar slut.

Mina fingrar dansar över tangenterna.
Jag vill så gärna så gärna att hela vida världen ska förstå. Och kanske med lite mod och eviga försök förhoppningsvis leverera en litet uns av känsla och passion. Om mitt livs stora kärlek. Så, att även den som aldrig har testat så få känna samma pirr i magen och samma krampande smärta.
För utan att ha gjort är det svårt att veta och svårt att förstå. I andra ögon handlar det om galenskap och något som klassas som omöjligt. Men i mina ögon är det likt dansen mina fingrar fjäderlätta dansar över tangenterna. För det finns inget paradis som är lika underbart som det som upplevs längs landsvägarna. Oavsett väder. I regn och i motvind, i stekande sol och i medvind. När fartvinden får ens hår att fladdra bak i nacken och solens varma strålar värmer ens ansikte. Eller som när musklerna arbetar på maximal nivå backe upp och backe ner tills mjölksyran får en att lägga sig utmattad och döende i diket. Min önskan är att alla ska förstå, att alla ska få en uns av denna eviga förälskelse mellan en flicka och hennes cykel.

Det är mitt allt. Det dyrbaraste och mest betydelsefulla jag har.
Någon som sägs vara vis och klok sa någon gång att kärlek inte kan köpas för pengar. Den personen har aldrig suttit på en landsvägscykel av högsta kvalité med en sadel så skön att man skulle kunna döda för den. Timme efter timme, mil efter mil. I sol, i regn, i värme, i kyla. Distans, tempo, intervaller, backar. Likt en Gott&Blandat påse signerat av cyklar och cyklister. För även om det till stora delar handlar om krossande träningspass och om att förflytta gränser och krossa barriärer så känns det bara som en liten minimal bråkdel. Det är allt det andra som spelar roll och som man minns när säsongen går mot sitt slut. Det där passet då allt flöt på och det var ett ständigt flow i kroppen. Eller den där mysiga onsdagsturen då det inte handlade om farter och svett utan om vänskap och samtal. Och inte att glömma det där passet när det innan kändessom om man inte orkade röra en fena men så satte man sig på cykeln och det kändes som om man flög. Det är det man minns. Det är det som jag minns.

3 kommentarer 2011.12.22

Från augusti till december

Pust.
Lite så känns det nu. Igår lämnades sista hemtentan för det här året in och i morse kunde jag unna mig en lång sovmorgon med tid för att läsa ut en fantastisk bok ”Tänk om det där är jag” av Johanna Lindbäck. Minns jag rätt recenserade jag den i somras. Men jag ville läsa om den så jag lånade den igår och läste ut den idag. Känns rätt skönt att byta kurslitteratur mot långa sovmornar med mys och skönlitterära böcker. En skön kontrast på något vis, som att få ladda batterierna inför sista plugget till sista tentan. Oj så skönt det är med lov.
Men det känns också lite vemod i magen. Lite som om jag inte riktigt känner mig bekväm. Men så är det väl alltid när saker man har älskat börjar gå mot sitt slut. Och den här kursen går mot sitt slut, nästa år börjar något nytt. Nya chanser och nya möjligheter. Nya erfarenheter och nya kunskaper. Det är jag tacksam för i och för sig. Att få chansen att uppleva livet.
Och nu stundar julen. Städa, laga mat, julklappar och åka bort. Och så träning såklart. Men mest av allt ser jag faktiskt fram emot att krypa ner under täcket och njuta av en riktigt bra bok. Det efterlängtade lovet är här och nu ska jag fylla på min energidepåer med frisk och fräsch energi. 12 januari skriver jag tenta i idrottspsykologi! Men innan dess… låt det som sker ske.

3 kommentarer 2011.12.22