Och det är upp till oss att göra det bästa möjliga av det
chanser.
möjligheter.
men frågan är, vad gör vi med dem?
Jag är rätt säker på att vi alla får dem hela tiden i våra liv. Chanserna och möjligheterna. En dag tar slut och en ny kommer. En helg tar slut och en ny vecka kommer. Dem ges hela tiden och överallt. I allas liv och världen över. Men vad gör vi med dem och har vi någon skyldighet gentemot dem? Chanserna och möjligheterna alltså. Och mot dem som inte längre får dem.
Vi kan bara ansvara för våra egna liv och dem chanser och möjligheter som vi ges. Men, om man ska börja någonstans, så kan vi som får chanser och möjligheter känna ett ansvar. Dels mot att vi överhuvudtaget får dem och dels gentemot dem som inte längre får dem. För att vi har fortfarande privilegiet och för att vi fortfarande kan göra precis vad vi vill. Med all säkerhet resonerar man olika här beroende på hur man ser på livet. Men, jag anser att vi som får chanser och möjligheter har en skyldighet, för att vi fortfarande kan. Göra det bästa möjliga av det.
Något man inte ska glömma är att trots att alla människor får chanser och möjligheter så kanske alla inte har samma förutsättningar. Kultur, var man bor, ekonomi och bakgrund, allt spelar roll och ger avtryck på vilka verktyg varje människa har för att ta itu med chanserna och möjligheterna. Jag vet det. Men det hindrar inte någon från att inte försöka. Med vilja och jävlar anamma kommer man långt, kanske till och med längst.
Fast å andra sidan så kanske inte alla har vilja och jävlar anamma. Eller jo, alla har det men alla kanske inte vet hur man ska använda det och framför allt, hur man ska hitta det. Och det är okej. Huvudsaken är att man försöker. Försöker och försöker och försöker för tillslut kommer man hitta det. Alla är vi olika och alla har vi olika sätt att tackla saker och ting. Även så när det kommer till vilja och jävlar anamma. Även så när det kommer till att hantera chanser och möjligheter.
”Att göra det bästa möjliga av det” handlar inte om att tjäna många miljarder eller att bli känd. Långt därifrån. Det handlar om att se chanserna och möjligheterna. Att bejaka dem och göra vad man själv kan med dem. Och vad man vill. Okej, alla kanske inte vill se chanserna och möjligheterna, men jag hävdar och anser att ges man dem, då ska man i varje fall bejaka dem, fundera över dem och sedan avgöra. Det är vi alla skyldiga. Skyldiga chanserna och möjligheterna. Skyldiga dem som inte längre kan. Men framför allt:
Vi är skyldiga oss själva det.