när det klickar redan vid första mötet
är som att dansa fram på en sommaräng… typ så ja.

Att vara hög men att gå på endorfiner. Som att dansa runt i piruetter.
Jackpot på första försöket! Jag tror det i varje fall. Känslan är sådant. Oj så jag tjatar om den där känslan hit och dit. Magkänsla och känslan när man tränar och känslan i motgångar och känslan i framgångar. Uttjatat? Nej! Faktiskt inte. För allt bygger på en känsla. Igår fick jag ett fint nytt schema inslaget i guldpapper med silversnöre. Nästan så i varje fall. Och jag kunde knappt bärga mig innan det skulle bli måndag så jag skulle kunna få köra igång med det. Men några timmars söndag kväll med återhämtningspass, räkmackor och Gustafsson 3tr så slog jag igen mina små bruna för 8 timmar sömn och så vips var det måndag!

Nytt schema. Nytt nytt nytt! Inspiration!

Och jag är så glad över att det känns som förälskelse vid första ögonkastet. Även om jag kanske skulle vilja klaga så kan jag inte. Inte på denna måndagens upplägg i varje fall. Nu kan jag knappt bärga mig till att det ska bli tisdag, så snälla underbara, ge mig tisdag!! Först ska jag bränna av ett TC pass, tröskel och styrkeintervaller. YEY!