Återhämtningsdag med bara ett pass.
Kurslitteratur högt och lågt, bubblande skratt med finaste Sofia, laga mat så jag luktar vitlök om fingertopparna. Ett enda träningspass och jag njuter. För första gången på länge. Kanske någonsin. Så börjar jag förstå vad återhämtningsdagen handlar om. Det är ju då man ska ladda batterierna med ny frisk och fräsch energi så att man är redo att krossa på kommande träningspass. Det är så det ska fungera, även i praktiken. Och det känns som om jag börjar få kläm på allt. Det här med att vila och njuta av den. Istället för att bli rastlös, små grinig och allmänt otrevlig, bara för att jag inte får träna. Vilket knas!

För jag lär för att jag vill, inte för att jag måste.
Det är idrottsfysiologi högt och lågt. Igår lärde jag mig att räkna ut VO2max och kalorier. Idag börjar jag förstår hur allt hänger ihop. Cirkulationssystemet, blodtryck, vad som händer i kroppen vid träning och träningseffekter. Jag blandar svenska böcker med kurslitteraturen som är på engelska och när jag tränar tänker jag på vad som händer. När jag hoppar och studsar, springer och cyklar för glatta livet. Allt hänger ihop och vid närmare eftertanke så är det inte så svårt. Det finns en logisk förklaring till allt. Faktiskt. Det är inga frågor att tolka hit eller dit utan det finns bara ett rätt svar. Hjärtat kan inte vara uppbyggt på miljarder olika sätt, det finns bara ett korrekt.