fokus. målmedvetenhet.
disciplin. självförtroende.
jävlar anamma.

135 minuter spinning

medelvärden på pulsen från hela passet:

medel: 86%
max: 94%

Fullt fokus rakt fram i högsta tempo så länge det gick.
Dax att tänja på gränserna ännu mer. Nytt träningsschema och nytt träningsprogram, 9 dagar sedan start och jag njuter av varje timme som flyger in på kontot. Planen är välplanerad och för varje pass som går känner jag hur kroppen stärks, fysiskt såväl som mentalt. I vår ska det gå rysligt fort, det bara är så. Idag skippade jag det gråa vädret som var rått och fuktigt och klev istället in i spinsalen. Taggad upp över huvudet, nästan för mycket, flöt det på rakt igenom. Svetten rann, vattnet klunkades och jag köttade skiten ur mig. Att tänja gränserna till max var det.

Passet:

Block 1:
Första blocket var intervaller och skönt gung. Och som ni kanske minns är ett av målen för den här grundträningen vintern 2011/2012 att bli bästa vänner med intervallerna. Och vänskapen är nästan fullbordad, redan! 33 minuter med intervaller varvat med skönt gung och det sög fint i benen. Mjölksyran kom krypande och på sista intervallen brann det fint i benen. Och det var fint. Nästan ren njutning och det tyder väl på att ”bästa vänner”-vänskapen närmar sig med stormsteg? Bara att hålla tummarna för att det håller i sig hela vintern.

puls:
medel: 88%
max: 95%

Block 2:
Andra blocket var backar. Backar och jag går inte ihop och jag gillar dem inte. Intervaller må vara jobbigt men backar är djävulska. Det suget i benen från början till slut och förhoppningsvis finns där ett slut. Om inte så känns det ännu värre. Block 2 var precis så, det sög i benen från början till slut. Pulsen blev inte jättehög eller överraskning. Det blev mest bara segt och svår kört. Att det dessutom var det längst blocket gjorde inte saken bättre utan jag satt mest och längtade mig bort. Jag gillar fart, that’s it.

puls:
medel: 84%
max: 90%

Block 3:
Tredje blocket var blandblocket. Allt i ett fint inslaget paket och efter det jävliga backblocket kunde jag på nytt njuta och känna farten i kroppen. Viljan tog mig framåt och stämningen i salen var på topp! Med oro för att jag i blocket innan hade sviktat för mycket på pulsen så hade jag bara ett enda mål med tredje och sista blocket: att kötta tills jag skulle sprängas av smärta. Och det blev kötta, grisa, smärta och en massa jävlar anamma. För saken är ju som sådan, jag ska tänja gränserna till max. Det finns alltid lite till.

puls:
medel: 86%
max: 97%

Har man viljan så lyckas man.