precis vad som helst.
utan tvekan.

En tappad fattning. Rubbad eller förflyttad skulle nog ordboken säga. Alldeles för stort och komplext utan tillräckligt med ord om någon annan fick säga. Typ vi. Du eller jag. Om Gud hade funnits så hade jag bett honom att få byta plats med dig. Just nu. Och för alltid. Älskar man så gör man. Det som i andras ögon kan ses som rena galenskaper. Som att frivilligt vilja byta plats. Men en tappad fattning och alla skulle göra likadant. I stundens hetta, mitt i striden. När möjligheterna börjar ta slut. Då byter man frivilligt. Utan eftertanke. Eller tvekan. Bara rakt av. Rakt på. Oavsett hur många ord världens språk innehåller i en ordbok. Eller hur många löv som faller en höst. En naturlig rubbning som alla förväntar sig. Även vi. Typ du och jag. De som såg de minns. Känslan och närheten. Den kyliga vinden. Men värmande glädje. Allt har satt spår. Varit avgörande i allt. I det lilla. Det komplexa minskar. En enda rätsida utan tvekan. Att om Gud hade funnits. Då hade vi bytt plats. Utan tvekan.