Förmiddagens pass:

ca. 7mil återhämtning med sällskap

puls:
medelsnitt: 78,2%
max: 81,7%

Träningspasset:

Vaknade vid 7.30 i morse och var inte alls sugen på att träna. Kroppen skrek efter sömn och det kändes som om en traktor hade kört över mig både en och två gånger. Så jag ställde om klockan till 10 och sov två och en halv timme av ren lycka. Så skönt det kan vara att sova! Och när klockan slog 11 var det bara att ge sig ut. I ösregn. Från början till slut regnade det nästan konstant och det var inga små droppar. Nej, det öste ner. Bromsarna gnisslade när man tryckte till lite hårdare och att släppa på i kurvorna för att skära dom om om jag ska dö imorgon var inte att tänka på. I sådana fall hade jag dött där och då. Men det blev ett skönt återhämtningspass med trevligt sällskap. Ingen överdriven hastighet eller kadens utan stort utrymme för att kunna prata och ha trevligt. Ett riktigt skönt pass helt enkelt!

Och nu, efter en lång, väldigt lång, värmande dusch och med mat i magen så ska jag grotta ner mig i lite kurslitteratur och förhoppningsvis förstå lite mer om olika samhällsklassers relation till motion och idrott. Om lite mindre än tre timmar är det dax för pass nr. 2!