tänk hur fort man kan fatta ett livsavgörande beslut…

Cykel, cykel och åter cykel.
Det är så rätt mycket för det mesta, att jag surfar runt på en cykel alltså.
Spelar ingen roll om jag ska till Friskis, ut och smeka landsvägarna eller handla mat.
Cykeln och jag!
Det är så det är.
Som ett väletablerat par som är världsvana och fullkomligt förälskade.
Och så fin han är.
Stilig och vet allt om hur man ska uppföra sig och ta hand om sin älskade.
Förutom ibland då han blir lite grinig och gör så att jag åker i backen.
Men då är jag otrogen och hånglar med asfalten.
Så är det på vintern också.
Då är jag otrogen med en spinncykel.
För han går ju ändå i ide.
Själv sa han att det är okej så länge han får stå bredvid min säng om nätterna.
Cykeln och jag alltså.
Precis som ett gift par.
Men så långt har vi inte kommit än.
Jag väntar på att han ska fria så vi kan surfa i väg på asfaltsvågor och gifta oss i Las Vegas.
Dansa till Elvis och sedan åka på bröllopsresa till serpentinvägarna i Italien eller Frankrike.
Där har vi inte riktigt bestämt oss än.
Men först ska vi ansöka om hindersprövning hos Skatteverket.
Lite nervösa är vi allt.
Det är ju inte så vanligt att cyklar gifter sig med människor.
Men gifta oss ska vi, i Las Vegas och allt.
Jag återkommer med inbjudan.