på cykeln känner jag mig hemma och fri.
en människa på två hjul i sitt rätta element.
svårare är det inte att beskriva denna kärlek.

Det är glädje att cykla och känna ruset i kroppen!

Kvällsturen som jag numera längtar till när jag vaknar på morgonen och inser att det är onsdag är äntligen här. Med en rätt så fräsch kropp ska jag försöka hålla ett bra snitt så både jag och Linnéa känner oss nöjda efteråt. Vanligtvis brukar jag känna mig rätt sliten vid den här tidpunkten, men nu är det något som pågår inom mig som gör att jag inte alls känner så. Snarare tvärtom. Livet är här och nu, vad som händer imorgon har vi ingen aning om, så det är lika bra att öka tempot och kadensen. Vila ska jag ändå göra den dag jag dör. Så varför bromsa nu?

Hur det ser ut med slätta eller backar i kväll vet jag faktiskt inte. Det där med att filura ut nya rutter har jag överlåtit till Linnéa efter hennes, hittills, fullträffar. Och nya vyer är ju aldrig fel att få? Varje chans och möjlighet ska fångas! För livet levs bara en gång. Jag känner mig riktigt på topp idag som sagt och trots en hel del tankar på fjärran framtid så känns det som om jag lever mer i nuet än på länge. Det är okej att släppa kontrollen och låta livet rullar på så som det är. Just nu. Nu ska min cykels hjul så rulla. Nuet är mer påtagligt än på länge.