”Parkeringen var full av bilar. Det var lite som när man ska med färjan till Gotland och alla bilar står på den stora parkeringen i full förväntan att få köra på båten. Vår bil var full av väskor och saker. Människor gick runt. Framåt och tillbaka. Hit och dit. Det var lite som om vi alla väntade på att något stort skulle ske. Då och då förberedde vi oss på att åka men så hände något. Jämt och ständigt. Vi startade bilen men så blev vi kvar ändå. Du log mot mig minns jag. Vi kysstes och dina mjuka läppar kändes mot mina. Det var som en repris av första gången vi sågs. Hur jag landade i din famn och fick känna din doft och närhet. Det var att få känna tryggheten igen. Efterlängtad och nödvändig. Livsnödvändig. Du höll om mig, log mot mig men inga ord utbyttes. Vi delade tystnaden precis som vi gjort så många andra gånger. Ingen pinsamhet eller jobbig tystnad utan en lugn och rogivande sådan. Människor fortsatte gå runt och framåt och tillbaka. Då och då gick vi också ur vår bil och sedan åt varsitt håll. Jag träffade någon som jag kände. Stannade och pratade med den personen. Samtidigt kunde jag se hur alla började gå mot bilarna. Några startade och det var som om vi äntligen skulle få börja röra på oss. Var vi nu skulle. Tillsammans med min vän gick jag mot bilen, jag kunde se hur du redan hade kommit dit och hade öppnat dörren, redo för att sätta dig bakom ratten. När jag öppnade passagerardörren och satte mig log du mot mig. Det högg till i mitt hjärta. Som om en osynlig varelse kom från ingenstans och stack in en kniv rakt in i mitt hjärta. Du fortsatte att le. Bilarna startade. Du startade våran bil men jag bara stod där. Öga mot öga med dig. Det var samma leende som du gav mig den där dagen. Den där dagen i höstas när vi tog slut och blev till du och jag.”

Jag drömde om dig i natt.
Precis den drömmen som är skriven här ovanför.
Det var som om det var en skiljevägg mellan dig och mig.
Vi bytte aldrig ord utan hade ständig tystnad emellan oss.
Som om jag inte riktigt nådde hela vägen fram till dig, som om jag inte fick.
Jag älskade dig en gång i tiden, frågan är om jag fortfarande gör det i mitt undermedvetna..