Kvällens cykelpass:
Intervaller

medelsnitt: 87,1%
max: 93,0%

Intervaller. Pust och stön. Men ja, ack så skönt. Efteråt alltså. Intervallerna idag var plågsamma. Det var en kamp mellan mig och dem som jag stundvis var övertygad över att dem skulle vinna. För stundvis kändes det som om jag inte hade någonting att försvara mig med. Kraften i kroppen rann ut med svettdropparna och smärtan sprutades in i alla muskler, även dem minsta. I 20min trodde jag att jag skulle behöva ge upp och se mig besegrad. I 20 helvetes minuter var jag beredd på att ge upp, kasta in handduken och tacka för mig. Lite smått kaxigt var känslan innan kvällens intervaller att träningen innan inte hade satt så många spår i kroppen. Jag kände mig pigg och fräsch, riktigt grymt laddad med tanke på att del 1 av four weeks of hell avslutades igår. Så jag var kaxig innan intervallerna. Men någonstans där under de där 20min var jag allt utom kaxig. Jag kände mig ytterst ödmjuk och när mina ögon föll på siffrorna min pulsklocka så tänkte jag för första gången på en längre evighet: ”Det är okej om det går dåligt idag. Det är okej.” Men så var det som om jag fick en käftsmäll från både höger och vänster. För efter en enorm klunk vatten hade djävulens horn vuxit fram i min panna och jag kände mig plötsligt som superwoman. Smärtan var som bortblåst och psyket var laddat till max. Så jag seglade in sista biten och intervallerna var dem som istället blev krossade. Enormt glad och stolt över att ha vänt negativa tankar till positiva vill jag säga några väl valda ord till er läsare:

• The only difference between the impossible and possible is one’s attitude

Vill man så kan man och bär med er det. Att vill ni något så in i helsikes mycket så kommer ni en dag lyckas om ni är beredda på att lägga ner era liv i det. Kanske låter det galet och en aningen sjukt att vara så hängiven att man väljer att lägga ner all sin tid och energi på något som i andras ögon anses vara allt utom sunt och klokt. Men saken är de, den dag man inser att drömmar faktiskt kan bli verkliga bara man sliter och jobbar hårt för att nå dit så inser man att det är värt det. Varje liten sekund av den tid man lägger ner. För egentligen, vem vill inte uppfylla sina drömmar? Drömmar är ju till för att uppfyllas. Och i mina ögon kommer dem som vågar följa sina magkänslor, vara annorlunda och uppfylla sina drömmar alltid vara coolast.