Den krampaktiga smärtan greppade tag i mig, vred runt mina muskler och gjorde allt för att plåga mig på det värsta tänkbara sättet
Eftermiddagens/Kvällens sadel&fyspass:
1,5h tempo:
medelsnitt: 88,9%
maxsnitt: 92,5%
45min fys:
medelsnitt: 68,3%
maxsnitt: 75,2%
D . Ö . D
Det gör ont. Precis överallt. Från topp till tå. Från tå till topp. Bakom ögonlocken bränner tårarna och musklerna värker något så fruktansvärt. Sedan i lördags har jag gasat på med träningen, blandat stenhårda pass på sadeln och i gymmet med några få återhämtningspass. Och nu sitter jag här men en kropp som känns allt utom pigg och fräsch. Imorgon väntar vilodag och jag tackar den fina människa som bestämde att fredagarna ska vara min vilodag. Tack och bock, så hemskt mycket! Igår var det intervaller och tempo, efteråt kändes kroppen slut men ändå som om den hade något sista att ge. Tankarna på att inte ge järnet nu på eftermiddagen och kvällen existerade in, fanns det något, om än väldigt lite, kvar så ville jag vrida ur det. Imorgon har jag ju en hel dag att återhämta mig innan jag ska brottas med en ny träningsvecka. Så denna fantastiska soliga torsdag då jag har kunnat höra fågelkvitter och smältvatten droppa vred jag ur det där sista lilla ur min kropp. Och känslan nu är att jag verkligen vred ur allt som fanns kvar. Här sitter nu ett skal av mitt forna jag som knappt vet vad hon heter. Eftermiddagen och kvällen blev första skava sadel i en mindre evighet där jag fick någon snilleblixt om att tempoåkning vore ju rätt härligt. Benen får trampa på, kroppen får känna ruset och ja, pulsen sticker upp rätt snabbt och det tär på kroppen. En perfekt avslutning helt enkelt. Och perfekt avslutning blev det. Smärtan och jag brottades, eller nja, snarare krigade mot varandra och jag kunde inte hålla emot sista 10. Som den envisa åsna jag är så kom jag med en ny snilleblixt efter att ha skavt sadel i en mindre evighet, att jo, visst vore det härligt att träffa mina kära vänner skivstängerna. Så det blev 45 ljuvliga minuter med dem. Eller ljuvliga och ljuvliga. De var minst lika smärtsamma som tempoåkning. Relativt tunga vikter, många repetitioner och en genomgång av hela kroppen. Från benböj till bänkpress, axelpress, biceps, triceps och plankan. Det här är en minisummering av min snilleblixt torsdag, för er som vill uppleva vad jag fick uppleva idag är så hjärtligt välkomna att hänga på nästa vecka, samma tid, samma plats. Nu ska jag gå och agera död i 8h.
Kommentarer
2011.03.03 - Susanne
Ja det nästan kändes lite i luften under dagen när solen var framme… Folk kom fram och satte sig ute efter husväggar i lä och njöt… :P
2011.03.04 - Jenny - tankar, foton & musik
haha aw, kul att du glädjs åt min student! :D
självklart har jag mössa :D
2011.03.04 - Marcus Åberg
Vi får hoppas att han tycker det. Händer idag då?
2011.03.04 - Malin I Form
Jisses, hade nog dött efter tio minuter ;p
2011.03.04 - Susanne
Ja det ska bli spännande! Nu ska det stå under lock i tre dagar till att börja med… Sen ska locket höjas så att dom får plats att växa som tar cirka tre veckor… Gräslöken och dom två krassesorterna tar nog bara en vecka på sig dom… Lär komma bilder efterhand… :)
2011.03.05 - Malin-Charlotta
Tårar som bränner, svider och rinner. Jag tänkte för en kort sekund: Vad gör jag och varför? Orkade knappt ta mig uppför trappan i tisdagskväll efter mitt 2 ½ timmes pass. Kroppen är färdig, urpressad och helt, helt slut. Framför mig ligger matlagning och upp i ottan till jobbet. Jag tänker: Hur ska jag orka?
Dagen därpå är jag där igen, på gymmet och kör ett återhämtingspass. Lite sliten är jag allt, men jag vet att dagen som följer väntar den där vilan. Den där underbara, välbehövliga vilan. Så jag säger också Tack. Tack så hemskt mycket!
Drivkraften Matilda, som gror och sprider sig inom oss likt en magisk backe av vitsippor. Ett rotsystem som kryper sammansvetsat genom jord, sten och kyla för att nå värmen, ljuset och till sist växa sig stark mot solen i sin fulla vackra prakt. Stolt sträcker de på sig och säger: Vi klarade det!
2011.03.08 - Johan
Ärligt så vore det faktiskt ganska kul att hänga med dig någon gång :)
Se hur jag står mig, ha ha ;)
Du har nog ett ganska rejält övertag ännu :)
2011.03.03 - Sandra
Men all den där smärtan och allt det där kämpandet är vad som kommer få dig att nå dina mål :)
Jadu, jag hoppas hoppas imorgon. Då du, då kan jag titta också hihi. Är hemma hela dagen lång.
Ja men jag läser, ska vara helt ärlig och säga att bloggar med för mycket text inte tilltalar mig mer ön tre stycken, du är en av dem. Skriver man långa texter gäller det verkligen att trolla med ord, annars tröttnar läsaren. DU trollar!!