Någonstans på resande fot mellan Göteborg och Stockholm blev jag barn igen, eller i varje fall mentalt.
Rädsla är komplext.
Att känna rädsla inför att förlora de man älskar känner alla. Lika så rädsla inför att misslyckas.
Någonstans, av någon eller några anledningar bestämde jag mig för att inte vara rädd. Just för att jag tror att man missar så mycket av att känna rädsla. Rädsla för att bli sårad kan lätt leda till att man inte vågar bli älskad eller älska någon. Rädsla inför drömmar handlar i många fall att man inte vågar misslyckas.
Jag har bestämt mig för att våga älska och våga bli älskad. Det kan göra ont, fruktansvärt ont men tänk så mycket man får om man vågar bli älskad och vågar ge kärlek! Likaså vad det gäller drömmar. Att misslyckas på vägen mot sina drömmar är ett måste, det finns ingen människa som lever sitt liv fullt ut som aldrig har misslyckats. Och jag vill leva maxat.
Samtidigt, mitt i mitt maxande känner jag rädsla. Rädsla för att förlora de jag älskar, rädsla för att bli sårad och rädsla för att inte nå mina drömmar. Rädsla är både komplext och paradoxalt. Men jag väljer att våga möta mina rädslor. Det är därför jag älskar och låter mig bli älskad. Det är därför jag jobbar mot mina drömmar för att nå dem.
Jag tror någonstans att rädsla tillhör livet när man väljer att leva det så som jag gör. För lever man ett liv fullt ut handlar det om att ta risker, utmana sig själv, våga möta sina rädslor och fiender och där med är rädsla naturligt. Det som skiljer är att trots rädslan våga leva och möta den istället för att backa.
Livet livs bara en gång.
Kommentarer
2010.07.04 - Marre
Ja, det är den så den kan jag rekmmendera :)
2010.07.04 - Alex
Ja, du strålar av kärlek! :)
Du har en så underbar livssyn!
Läste precis ditt mail. Du är så klok och så fantastisk.
Jag kan tyvärr inte svara nu. Började skriva men det blev bara helt katostrofalt ungefär. Så jag får svara imorgon istället. Förlåt mig. En tomhet tillsammans med en massa tankar flög över mig för några timmar sedan och den vill liksom inte försvinna. Inte ikväll i alla fall.
Tack för att du finns och är den du är.
Kram på dig!
2010.07.04 - Susanne
Då skulle du nog gilla min lägenhet för här är det hot hot hot… :P Härligt att höra att du mår bra! Här är det oxå bra kan inte vara annat när det är sommar och sol… :)
2010.07.04 - Susanne
Haha ja du hade nog fått värmeslag tror jag… ;) Kändes som jag höll på att få det igår när det var så varmt och jag var ute och promenixade… Hushållspappret som jag torkade mig med satt fast i ansiktet sen… :D
2010.07.04 - martina
Hejhej!!
Jag kan kika på vad jag har, elle vad det finns där jag köper. Hur stort hade du tänkt dig??? Och du vill bara ha bokstaven A i hänget??? Vill du ha läderband eller kedja till??? Eller ska det vara litet så man kan hänga det i ett berlock armband???
Hoppas du haft en skön helg
2010.07.04 - LIFEISWHATYOUMAKEIT.
Wow, tack så grymt mycket! :O
2010.07.04 - Susanne
Ja då får den komma men inte nu… :P Var inte många dagar sen som det var ett halvår kvar till julafton… ;)
2010.07.04 - Marre
Nej, just den är ingen biografi. Däremot är ”Blondie” det. Också en bok jag rekommenderar starkt.
2010.07.04 - Susanne
Alla årstider har sin charm tycker jag… Skulle bli väldigt tråkigt tror jag om det vore samma lika året runt… Fast sommaren kunde vara längre och vintern kortare om jag fick bestämma… :)
2010.07.04 - Mia
Du verkar vara en tjej med höga krav på dig själv… det är förstås bra – men var rädd om dig!
2010.07.04 - - Alexandra!
Jag kunde inte säga det bättre själv, kan inte ens tillägga något den här gången.
sv: Åh, den krönikan skulle jag vilja läsa, ju! :O
2010.07.04 - Alexandra
Du är så fantastiskt inspirerande Matilda! Jag blir tokinspirerad av dig och dina ord, och man märker verkligen att de kommer ifrån hjärtat :)
Du… skulle du komma ned till Köpenhamn/Malmö/Lund…?
2010.07.05 - rebecca
Ja men självklart är det vackert! Och du uttrycker det väldigt fint i text :)
2010.07.05 - Lisa
sv:tack så himla mycket! vad glad jag blir!
2010.07.05 - martina
Jag ska titta vad jag kan hitta…
2010.07.05 - Deniesé
sv: Det är det verkligen, helt underbart! :D
2010.07.05 - Erica
Tänkvärt inlägg. <3
2010.07.05 - Erika
Sv: ååh, tack snälla du! :D
2010.07.07 - Johan
Så sant. Rädsla känner alla, mer eller mindre. Vissa saker känner alla rädsla för, som att förlora de man älskar. Det är naturligt. Rädslan för att misslyckas finns nog också hos de flesta, men det gäller, som du säger, att inte låta rädslan ta över, att inte backa, att inte låta rädslan hindra en från att älska, bli älskad, våga drömma och förverkliga sina drömmar. Rädslan finns, men man ska inte låta den ta över. Face the enemy finns det en låt som heter. Nästan så. Låt dig inte skrämmas och hindras av rädslan.
2010.07.04 - Susanne
Visst är det precis som dom goa gubbarna är… :P
Hur har du det i värmen annars?!