Alberto Contador

Andy Schleck

Mark Cavendish

Thomas Lövkvist

Så är cykelvärldens kanske största årliga höjdpunkt över. Och blir årets snackis kedjan som hoppade för Andy Schleck uppe i bergen eller blir det att Mark Cavendish bevisade en gång för alla att han faktiskt är världens bästa spurtare? Men som svensk hoppas jag att årets snackis blir den fantastiska placering som Thomas Lövkvist slutade på och att han därmed kan bli nominerad till ”Årets manliga idrottare” på Idrottsgalan. Jag har, som de flesta som är intresserade av cykling, suttit klistrad framför tvn. Jag har lidit med alla dem som åkte i backen och skrapade upp sig överallt och lite till och jag har känt glädje när det har gått bra för dem jag har hejat på. Det jag förväntade mig när årets Tour började var att Andy Schleck skulle ge Alberto Contador en rejäl utmaning och att han någon gång under stigningarna i Pyrenéerna skulle göra en tokattack och knäcka Contador. Riktigt så blev det inte men Schleck visade att han nu är med i fighten, nästa år är det han som vinner och kan lägga en gul tröja till sin samling – det är jag övertygad om. Men, han som jag håller på i alla lägen, i varje fall när man vet att det kommer avslutas med en spurt, lyckades. Mark Cavendish bevisade en gång för alla att han faktiskt är den bästa spurtaren i världen, det spelar ingen roll vad kritiker säger eller hur sågad han blir, han är den bästa. Och visades inte det riktigt bra idag? Hur han, trots att Mark Renshaw inte var med, fick till en fantastisk spurt och vann där med sista etappen. Jag tycker att han nu borde ha tystat ner alla kritiker och är värd allt beröm som finns.

Nu påbörjas nedräkningen inför starten av Touren nästa år. Det här är, och kommer alltid vara cyklingens höjdpunkt och folkfest, nästan större än OS.